Puh, nu har jag suttit hela eftermiddagen och pluggat på körkortsteori. Jag har så att man kan spela på datorn och svara på massa frågor men tillslut så lär man sig frågorna utantill och vet då svaret. Visst, det är bra att man lär sig men då lär man sig endast svaren till frågora som är på spelet. Förstår ni? Men jag fick ett tips av min fina vän Josefin om en hemsida som är jättebra för dem som pluggar teori som heter www.korkortonline.se. Där kan man göra ett test som liknar det riktiga provet som man gör sen och det är helt gratis. Sen kan man köpa till massa frågor om man vill, men att läsa sammanfattningen och säkerhetskontrollen är helt gratis. Bra va! Är det någon annan som har ett bra tips på var man kan hitta information om körkortsteori så är det varmt välkommet :)

Nu blir det lite pluggpaus och Desperate Housewives väntar tillsammans med en kopp te.

Tänk att det är de små sakerna som lyser upp vardagen. Det kan vara så enkla saker som att disken är gjord när man kommer hem, att någon på gatan säger hej, en trevlig busschaufför... Idag var det en lapp som lyste upp min dag.

Jag går på SÖS ungdomsenhet för min diabetes och har blivit väldigt nära med de som jobbar där. Det är lite som ett extra hem faktiskt, är där ungefär varannan månad beroende på hur mycket hjälp jag behöver. Det som är bra med min mottagning är att alla som jobbar där är engegerade i sina patienter och bryr sig på rikitgt. När jag har haft frågor kring min diabetes har jag inte tvekat en sekund på att ringa och prata med en sköterska där. Och idag när jag kom hem fick jag ett bevis på hur fina människorna är som jobabr där. Jag ett brev från SÖS med ett recept för ketonstickor och på receptet sitter en liten gullig lapp med ett klistermärke på. Jag är inte barnslig och samlar på klistermärken men jag tycker att det var en fin gest som visar att någon har tänkt på en.

Vaknade imorse med en konstig känsla i kroppen men visste inte riktigt vad det var... Efter ett tag böjar det klarna upp och jag mindes vad jag drömde inatt. Det kanske inte var en typisk mardrömm men för en diabetiker var det riktigt hemskt. Jag drömde att min blodsockermätare var trasig och att jag kunde inte se de värden som jag mätte. Lite larvig att bli rädd för en sådan liten sak men att inte kunna mäta sitt blodsockervärde kan vara ett stort problem. För er som inte vet så mycket om blodsockervärden kan jag säga att det är precis som det låter, genom en blodsockermätare mäts det hur mycket socker man har i sitt blod. För en person som inte har diabetes är detta ingenting man måste göra eftersom er kropp regelerar detta värde själv. Men för en diabetiker som inte har en fungerande bukspottskörtel är denna mätare till stor hjälp. Utan att veta sitt värde kan det vara svårt att reglera med rätt mängd insluin.

Jag tror att jag drömde denna dröm för att jag har haft lite strul med min egen mätare och så kanske de oroande känslorna visar sig när man drömmer, vad vet jag :P Nu har jag i alla fall testat mitt blodsocker och det var helt okej och mätaren fungerade, tack och lov.

 

Svängde förbi min vän Amanda och hämtade upp lite grejer som blev kvar efter fredagens firande. Min lilla vän blev äntligen myndig :) Sen blev det en TV-kväll. Först Idol och sen dubbelavsnitt av Desperate Housewives, vilket inte var helt fel. Tänk att man kan fastna så lätt i en serie, ett avsnitt med en ouppklarad intrig och man är fast. Idol är också lurigt, man får sin favorit och följer dem hela vägen. Och alla blir helt plötsligt experter där hemma i soffan, man sitter och kritiserar, jämför och tjafsar om vem som faktiskt gjorde det bäsat framträdandet. Jag tror inte att man skulle vara så kaxig om man själv stod på den där scenen ;) Vi mös till våran TV-kväll med lite salta pinnar som är ett snacks som är mycket underskattat. Det innehåller inte speciellt mycket fett, inte mer än chips i alla fall, och det innehåller inte heller mycket socker så det är ett bra aöternativ för diabetiker.

Idag är det min pappas namnsdag så jag och bror min bestämde oss för att överraska honom och baka kakor. Dagens val blev knäck/kolakakor som blev mycket goda. Självklart bakade vi med sötningsmedel, idag blev det hermesetas annars brukar jag använda fruktsocker. Viktigt att tänka på är att säkna värmen i ugnen, annars blir kakorna för hårda. Här kommer receptet. Enjoy!

---

Namnsdagskakor ca 30st

100g smör
1 dl sötningsmedel tex hermesetas eller fruktsocker
1 msk vaniljsocker
1 msk ljus sirap
1 tsk bakpulver
2 1/2 dl vetemjöl

Börja med att blanda smör och socker pösigt. Häll sedan i allt utom mjölet och rör tills smeten blir jämn. Tillsätt mjölet, men spara lite till utbakning, och blanda till en gryning smet. Sedan bakar du ut smeten på ett mjölat bord och delar den i två delar.

Rulla varje del till en lång korv och lägg sedan på en form med bakplåtspapper. Platta till korvarna med fingrarna och grädda sedan i mitten av ugnen i cirka 15min på 125grader. Om man använder vanligt socker ska ugnen vara på 175grader. Skär kakorna i önskad storlek efter du tagit ut dem ur ugnen. (Tänk på att kakorna stelnar till först efter att du tagit ut dem från ugnen).

Jaha, så hamnade man på en egen blogg tillslut. Jag är ingen person som suger efter uppmärksamhet och därör skriver utan jag har faktiskt en tanke bakom det hela.

Jag kommer att blogga om allt mellan himel och jord, ja det som händer i mitt liv helt enkelt men jag kommer att lägga tyngd på diabetes :) Jag har själv diabetes typ 1 och tycker att det är roligt att dela med mig av mina erfarenheter till andra. I min blogg kommer man att kunna följa en vanlig tonåringstjej och se hur man klarar av vardagen med diabetes. Nu kommer jag utsökt att tänka på vad en läkare har sagt till mig om vilken inställning man ska ha till sin diabetes. "Man ska behandla sin diabetes som en inneboende", tänk på det ni.