Översvämning i hjärnan

Det har bara gått två dagar på min utbildning på KI i Huddinge och jag är redan helt slut. Dessa dagar har varit timmar av information och varje lärare vill säga något speciellt och lägga in sin värdering i utbildningen. Mitt huvud är totalt översvämmat och information och just nu är det stopp. Jag kan inte ta in något nytt förens jag lagt ifrån mig något.

För att strukturera mina tankar skriver jag listor, annars har jag ingen chans att hålla reda på allt. Listor är bra för att man kan se vad som behöver göras och sedan kan man stryka bort det avklarade och känna att stressen minskar.

PS. Det märks verkligen att jag blir stressad så här när jag börjar skolan, blodsockret blir högt och vägrar att lägga sig på en bra nivå :(



Min att-göra-lista för dagen.

Ett steg närmare

Idag har jag påbörjat min utbildning för att bli sjuksköterska och vilken känsla det är! Att gå på universitet är något helt annat än gymnasiet och grundskolan. Jag känner mig helt plötsligt väldigt mycket äldre.

Något som jag tycker är viktigt när jag möter nya människor är att berätta för dem om min diabetes och vara öppen för frågor. Det är såklart inte någon idé att gömma min diabetes (varför skulle jag?) eftersom de som jag kommer att umgås med också kommer att få lära känna min inneboende. Jag är en person som inte har några problem med att testa mitt blodsocker på offentliga platser eller ta mitt insulin, jag har pennor. Att försöka dölja min inneboende vore omöjligt och därför tycker jag att man ska avdramatisera det hela och vara öppen med det från start. Låt dina vänner ställa frågor och berätta, för varje ny person som man informerar om diabetes så slås en fördom ned.

Om du tycker att det är jobbigt att vara öppen med din diabetes så ska du självklart ta det i den egna takt. Men tänk på att ju mer information som sprids ju mer kommer folk att lära sig om diabetes.


Jag är lite barnslig men jag tycke att det är roligare att testa blodsockret med en rosa mätare :)

Helg på Ängsö

Nu är jag hemma efter mitt första rådsmöte någonsin och jag har haft det superkul!

Hela rådet för ung diabetes var ute i Skärgården, där en av rådsmedlemmarna har sitt landställe. Det märks att hösten är på ingång, luften är kylig och solen värmer inte som den gjorde för några veckor sedan. Skönt med höst! Vi lyckades i alla fall ha fint väder alla dagarna och vi kunde njuta av den sista sensommaren.

Under mötet planerade vi in alla möten och läger inför nästa år, vilket känns lite konstigt. Jag vet redan vad jag ska göra i november 2011! Att planera så långt fram med specifika datum är ovant för mig med jag gillar planering så det kommer nog att bli bra.

För er som inte riktigt har koll på ung diabetes och vad de gör så kan ni läsa om det på deras hemsida. Jag kommer också att skriva mycket om det här i bloggen så ni kommer att lära er massa.


Här var utsikten från där vi bodde.


Vi bodde i en stuga som hette Mysbo, gulligt.


Rådet ute på skogspromenad.