Diabetes överallt

När det kommer till diabetesgrejer har jag supersyn. Jag kan se någon på långt håll ta ett blodsocker eller ta upp dextro. Jag ser direkt om någon har pump efter märket i fickan. Och trots att jag borde bli ledsen när jag ser att någon annan har diabetes typ 1 så blir jag glad. Glad för igenkännande och tanken på att jag inte är ensam med min sjukdom. Det är så bra att vi kan ta hjälp och lära oss av varandra. Jag tror att alla mår bra av att träffa någon annan med samma sjukdom och få prata av sig. Jag vet i alla fall att jag inte skulle klara mig utan det. Gemenskap är viktigt! 

På vägen till jobbet så såg jag direkt (med min supersyn) att det låg massa teststickor på trottoaren. Stickor till Freestyle lite kunde jag se :) Då blev jag lite glad och tänkte att det säkert var någon som var på väg till diabetesmottagningen på Södersjukhuset som råkat tappa stickorna. Kan ni se att det är en Freestyle sticka på bilden? 



Gör det lättare att leva med diabetes

Här är en trailer på Diabetesförbundets film "Gör det lättare att leva med diabetes". Jag tycker att trailern är jättebra och känner verklgen med dem som är med. Diabetes är inte lätt! 
 
 

Kallad

Så var det dags igen. Fick min kallelse till min sjuksköterska med posten igår. Om cirka en månad ska jag träffa henne och innan det kommer jag ha börjat med min pump. Jag ska ta årsprover också innan besöket vilket jag alltid är lite nervös inför. Det är ju verkligen superbra att vi får gå på så många olika kontroller så att behandlingen kan bli så bra som möjligt. Med jag är alltid nervös för proverna, tänk om de hittar något mer fel!? Det är lite tröttsamt att tänka på att jag i resten av mitt liv kommer att behöva ta årsprover, göra ögonundersökningar, fotundersökningar, stick i fingret flera gånger per dag och injicera mig med insulin. Det är mycket pyssel med diabetes!